Glöm inte att vi är släkt, Sandra
Min syster och jag låg och pratade i soffan idag, och kom in på att det var olagligt att ha sex med djur. Sandra funderar lite, och tar upp olika djur och jag säger, ja, dem ska du inte ha sex med, särskilt inte flugor, tillade jag för att jag var trött på ämnet. Inte ens gorillor? frågar Sandra, och jag säger, nej, inte ens gorillor. Nähä, säger hon, och får den otroligt busiga blicken bara hon kan få och säger: men då kommer du ju aldrig få sex ju!
5 JUNI
Ja, jag har slutat med såna titlar, men det är inte bara ett datum, det är en händelse. Jag tar studenten imorgon. Jag har varit helt konstigt ett tag nu, när man inser att det tar slut, och så när man väl börjat acceptera så händer saker som får en att bli gråtmild och så osäker som aldrig förr igen. Jag var på Sigrids studentmottagning idag. Vi har endast haft sporadisk kontakt sen vi gick ut nian, men det är alltid trevligt att ses. Hon har hållt kontakten med lite folk från sin klass, så jag träffade även Maria, Sabina och Albin där. Men grejen är, att Albin kände inte alls igen mig, och hade det bara varit så hade det väl varit okej, visst jag har förändrats. Men jag hade franska med honom i fyra år, och de sista tre åren var jag, han, Felix och Richard ett eget litet gäng som alltid satt tillsammans. Men Albin har glömt bort mig. Han trodde att det bara var han, Felix och Richard som hängde. Och visst var det kul, och jag skrattade och sa: killar, men liksom... Är det så det kommer vara? Om jag träffar nån klasskompis om tre år, kommer han ha glömt bort mig då? Kommer jag vara struken ur hans liv?
Det andra tråkiga är att Rasmus sitter och lägger upp bilder på hans klass från ettan på bilddagboken. Och jag ser alla gamla saker, alla lärare, folk för tre år sen, och, man ser alla skratt och allt det roliga vi haft. Tre år är slut nu, det har gått så otroligt fort, och jag hann inte med. Visst, jag har pluggat, visst vi har haft prov och bråkat med lärare och rektorer. Men vi har fått så oerhört mycket tillbaka. Kunskap inte minst, men sen allt runtomkring, vänner, gemenskapen, och glädjen. Jag kommer inte ha glömt det om tre år, och jag kommer nog gråta en skvätt imorrn när jag springer ut ur skolan för sista gången.
Det andra tråkiga är att Rasmus sitter och lägger upp bilder på hans klass från ettan på bilddagboken. Och jag ser alla gamla saker, alla lärare, folk för tre år sen, och, man ser alla skratt och allt det roliga vi haft. Tre år är slut nu, det har gått så otroligt fort, och jag hann inte med. Visst, jag har pluggat, visst vi har haft prov och bråkat med lärare och rektorer. Men vi har fått så oerhört mycket tillbaka. Kunskap inte minst, men sen allt runtomkring, vänner, gemenskapen, och glädjen. Jag kommer inte ha glömt det om tre år, och jag kommer nog gråta en skvätt imorrn när jag springer ut ur skolan för sista gången.