Anekdoter

Jag har skrattat  åt Martin när han har gjort det, ändå håller jag på att göra likadant. Visserligen är jag inte störtförälskad, men jag börjar hoppas för mycket. Bara för att en kille är artig och svarar på mina meddelanden behöver inte det betyda något. Okej, han ställer fråor till mig också, men som sagt, pojken är artig. Ändå sitter jag här och är oerhört orolig just nu, eftersom jag inte skrev någon fråga, så han har ju inget att svara på om han inte känner för det. Jag kollar inkorgen var femte minut, och känner mig riktigt bedrövad när jag inte fått något mejl ännu. Och förut, när jag fick mejl, lyste hela jag upp och jag läste hans korta meddelande med ett leende på läpparna. Jag borde inse att sannolikheten att han vill ha mig är mindre än att han inte vill ha mig, men ha känns ändå på sitt sätt perfekt, Han gillar innebandy, han är rolig, och han verkar vara väldigt social, det kommer behövas. Men, vi får väl se om han svarar nu, senaste killen gjorde det inte så, jag är väl van antar jag...