Vår bästa tid är nu...

Jag inser ännu mer för var dag hur mycket jag kommer sakna skolan. Idag satt vi i datorsalen och jobbade med ett biologiarbete, tyvärr var vi ganska fnittriga, och att vi har ämnet fortplantning gjorde inte saken bättre. Vår arbetsfördelning var i stort sett såhär: jag skrev, My dikterade och Moa, tja, förlåt mig, men hon gjorde inte så värst mycket alltsom oftast. My sa att jag skulle skriva något om att man blir gravid när man har sex, vilket framkallade fnissattacker hos både mig och Moa, och som alltid innebär såna här tillfällen att vi blev exalterade och häjer rösterna mer och mer. Moa frågar om man måste bli gravid när man har sex, och My som inser vad hon sagt fel hänger med: Ja, annars är det ju inte sex? Moa (som alltså höjt volymen säger då högt och tydligt, på gränsen till att skrika) säger då så alla i datasalen hör: Meh, då har ju jag misslyckats med mitt sex!
Och så undrar folk varför man blir ledsen, sånt här kommer ju inte hända nästa år, inga spontana skrattatacker i datasalar, inga underbara ofrivilliga erkännanden inför klasskamrater, inga biologiarbeten. Och antagligen ingen My. Klart man kommer sakna det

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0